Vallöften 2026 — Vad lovar riksdagspartierna?
Vart fjärde år presenterar de svenska riksdagspartierna sina vallöften — konkreta politiska åtaganden som ska locka väljare och forma en framtida regerings agenda. Men vad lovar de egentligen inför riksdagsvalet den 13 september 2026, och hur skiljer sig partierna åt inom frågor som skola, sjukvård, ekonomi, klimat och migration?
Den här guiden sammanfattar riksdagspartiernas viktigaste vallöften inom sex centrala politikområden. Innehållet baseras på partiernas egna partiprogramsdokument, riksdagsmotioner och offentliga uttalanden och presenteras utan politisk värdering. Alla löften redovisas som partiernas egna ståndpunkter.
Hur väl hålls vallöften?
Forskning om vallöftesuppfyllnad visar att svenska partier håller sina löften i förvånansvärt hög utsträckning — men bara när de sitter i regeringsposition. En genomgång genomförd av statsvetarna Olle Folke och Johanna Rickne vid Stockholms universitet visade att svenska partier uppfyller runt 70–75 procent av sina explicita vallöften under en mandatperiod när de ingår i regeringen.
Löften som inte hålls beror sällan på bristande vilja. Vanligare orsaker är att koalitionsförhandlingar kräver kompromisser, att ekonomin förändrats sedan valkampanjen eller att riksdagen blockerar delar av regeringens agenda. Oppositionspartier kan nästan aldrig hålla sina vallöften — de saknar det parlamentariska stödet.
En annan viktig distinktion är skillnaden mellan generella löften och specifika kvantifierbara åtaganden. “Vi ska stärka skolan” är ett generellt löfte som nästan alltid kan ses som uppfyllt. “Vi ska anställa 10 000 fler lärare till 2028” är ett mätbart åtagande som antingen infrias eller inte.
Inför valet 2026 bör väljare notera att löften från partier som troligtvis hamnar i opposition inte kan förverkligas på samma sätt som löften från ett parti som leder en majoritetsregering. Koalitionens sammansättning avgör i slutändan vad som faktiskt kan genomföras.
Skola och utbildning — partiernas löften 2026
Skolan är en av de mest debatterade frågorna i svensk politik. PISA-resultaten har försvagats sedan mitten av 2000-talet, lärarbrist är ett utbrett problem och den kommunala skolans likvärdighet ifrågasätts. Samtliga partier lovar förbättringar — men med mycket olika medel.
Socialdemokraterna (S)
S vill höja lärarlönerna nationellt, stärka resurserna till skolor i utsatta områden och begränsa vinsterna i friskoleväsendet. Partiet vill återinföra statligt ansvar för skolan för att minska likvärdighetsklyftor mellan kommuner.
Moderaterna (M)
M vill bevara och stärka friskolesystemet och valfrihetens roll. Partiet vill satsa på läraryrkets status, förbättra ordning och studiero i klassrummet och stärka matematiken och naturvetenskapen.
Sverigedemokraterna (SD)
SD vill återinföra ett mer disciplinerat klassrumsklimat och skärpa kraven på studiero. Partiet betonar att skolan ska förmedla ett gemensamt kulturarv och vill begränsa modersmålsundervisningen.
Vänsterpartiet (V)
V vill avveckla vinstdrivna friskolor och återförstatliga skolan. Partiet vill kraftigt höja resurserna till skolan generellt och rikta extra medel till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Centerpartiet (C)
C värnar valfriheten i skolan och vill förstärka möjligheten att starta och driva friskolor — även på landsbygden. Partiet vill underlätta för skolor i glesbygd att rekrytera lärare.
Kristdemokraterna (KD)
KD vill stärka familjens roll i skolvalet och bevara friskolesystemet. Partiet betonar kunskapsuppdraget, stärkt ordning och mer befogenheter för lärarna att sätta betyg utan externa begränsningar.
Miljöpartiet (MP)
MP vill minska klassstorlekarna, satsa på utomhuspedagogik och klimatutbildning och stärka elevhälsan. Partiet vill begränsa vinsterna i välfärden, inklusive friskolor.
Liberalerna (L)
Skolan är Liberalernas hjärtefråga. Partiet vill höja kraven på resultat, stärka lärarnas autonomi och satsa hårt på läsning och matematik under de tidiga skolåren. L värnar friskolesystemet och vill ge eleverna mer inflytande.
Sjukvård och omsorg — partiernas löften 2026
Långa vårdköer, brist på vårdpersonal och orättvisa i tillgången till specialistvård dominerar sjukvårdsdebatten. Landets 21 regioner har ansvar för sjukvården, men nationell politik sätter ramarna.
Socialdemokraterna (S)
S vill satsa miljarder på att korta vårdköerna och höja lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor. Partiet vill motverka vinstdrift i äldreomsorgen och stärka den nära vården i primärvården.
Moderaterna (M)
M vill effektivisera vården via ökad valfrihet och konkurrens. Partiet stöder privata utförare inom vård och omsorg och vill stärka den digitala vårdens roll för att minska köer och öka tillgängligheten.
Sverigedemokraterna (SD)
SD prioriterar vård av äldre och kroniskt sjuka. Partiet vill stärka resurser till primärvården, minska administrationen och säkerställa att välfärdsresurser i första hand gynnar de som betalat in till systemet.
Vänsterpartiet (V)
V vill avveckla privata akutsjukhus och stärka det offentliga sjukvårdsmonopolet. Partiet vill kraftigt höja lönerna för undersköterskorna och öka grundbemanningen på sjukhusen.
Centerpartiet (C)
C vill stärka landsbygdens och glesbygdens tillgång till vård, inklusive fler mobila vårdteam. Partiet stöder valfrihet för patienter och vill underlätta för privata aktörer att etablera sig även utanför storstäderna.
Kristdemokraterna (KD)
KD betonar familjens roll i äldreomsorgen och vill ge anhöriga bättre möjligheter att ta hand om sina äldre. Partiet vill stärka hospicevård och palliativ omsorg och öka kontinuiteten i hemtjänsten.
Miljöpartiet (MP)
MP vill satsa på förebyggande hälsovård och psykisk ohälsa. Partiet vill begränsa vinstuttag i äldreomsorgen och stärka resurserna till ungdomspsykiatrin.
Liberalerna (L)
L vill effektivisera sjukvårdssystemet och minska administrationen. Partiet vill stärka patientens rätt att välja utförare och förbättra tillgängligheten till specialistvård i hela landet.
Ekonomi och skatter — partiernas löften 2026
Sverige har under 2022–2025 hanterat hög inflation, stigande räntor och en konjunkturavmattning. Skattepolitiken och reformutrymmet är centrala frågor inför valet 2026.
Socialdemokraterna (S)
S vill finansiera välfärden via ökad beskattning av kapital och höga inkomster. Partiet är kritiskt mot skattesänkningar som försvagar offentlig sektor och vill höja arbetsgivaravgifterna för att finansiera sjukvård och skola.
Moderaterna (M)
M vill sänka skatter för att stimulera arbete och företagande. Partiet prioriterar sänkt statlig inkomstskatt, utökat jobbskatteavdrag och sänkt bolagsskatt för att stärka konkurrenskraften.
Sverigedemokraterna (SD)
SD vill sänka pensionärsskatten och skatten på drivmedel. Partiet är kritiskt mot hög migration och menar att en mer restriktiv migrationspolitik frigör resurser till svenska medborgares välfärd.
Vänsterpartiet (V)
V vill höja skatterna på höga inkomster och kapitalvinster och använda intäkterna till välfärden. Partiet vill återinföra fastighetsskatten för dyra bostäder och stärka progressiviteten i skattesystemet.
Centerpartiet (C)
C vill sänka skatterna på arbete och företagande, särskilt för egenföretagare. Partiet vill reformera RUT och ROT och utöka möjligheterna att dra av tjänster i hushållet.
Kristdemokraterna (KD)
KD vill sänka pensionärsskatten och öka barnbidragen. Partiet vill stärka familjernas ekonomi via skatteavdrag och motverka att skatteuttaget ökar som andel av BNP.
Miljöpartiet (MP)
MP vill höja koldioxidskatten och skifta skatterna från arbete till miljöskadliga aktiviteter. Partiet vill använda skatteintäkterna till grön omställning, kollektivtrafik och klimatinvesteringar.
Liberalerna (L)
L vill sänka skatten för medelinkomsttagare och göra det lönsamt att utbilda sig och arbeta längre. Partiet stöder en mer gynnsam behandling av aktieinkomster för att stimulera investeringar.
Klimat och miljö — partiernas löften 2026
Sverige har ambitiösa klimatmål — netto-nollutsläpp senast 2045 — men vägen dit är omdebatterad. Partier skiljer sig markant i hur mycket ekonomiska styrmedel, kärnkraft och internationella åtaganden ska forma klimatpolitiken.
Socialdemokraterna (S)
S vill nå klimatmålen via en kombination av industriell omställning, förnybar energi och kärnkraft. Partiet vill stärka industripolitiken för grön omställning och stöder statliga investeringar i vätgas och batteritillverkning.
Moderaterna (M)
M stöder utbyggnad av ny kärnkraft som klimatlösning och vill underlätta för ny kärnkraft att etableras i Sverige. Partiet är skeptiskt till höjd koldioxidskatt och betonar teknologiutveckling framför ekonomiska styrmedel.
Sverigedemokraterna (SD)
SD är det parti som tydligast ifrågasätter nultimat klimatpolitik och vill sänka drivmedelsskatterna. Partiet stöder kärnkraft och är kritiskt till den europeiska klimatpolitiken.
Vänsterpartiet (V)
V vill ha de snabbaste och mest ambitiösa klimatreformerna. Partiet vill förbjuda nya bensin- och dieselbilar tidigare än planerat, höja koldioxidskatten och utöka kollektivtrafiken kraftigt.
Centerpartiet (C)
C vill nå klimatmålen via marknadslösningar och teknologiutveckling. Partiet stöder höjd koldioxidskatt kombinerat med sänkta skatter på arbete och är öppet för kärnkraft som komplement till förnybart.
Kristdemokraterna (KD)
KD stöder kärnkraft som den viktigaste klimatlösningen och betonar att klimatpolitiken inte får straffa vanliga hushåll ekonomiskt. Partiet är kritiskt mot höjda drivmedelsskatter.
Miljöpartiet (MP)
MP är det parti som driver den mest ambitiösa klimatagendaen. Partiet vill stoppa ny fossilinfrastruktur, subventionera el-kollektivtrafik och stärka EU:s klimatlagstiftning. MP är emot kärnkraft.
Liberalerna (L)
L stöder en teknikneutral energipolitik med koldioxidprissättning som det centrala instrumentet. Partiet är positivt till ny kärnkraft och vill stärka den gröna omställningens konkurrenskraft internationellt.
Brott och trygghet — partiernas löften 2026
Gängkriminaliteten och den upplevda otryggheten i bostadsområden med hög kriminalitet har blivit en av valrörelsens mest debatterade frågor. Partier är eniga om att problemet är allvarligt, men oeniga om verktygen.
Socialdemokraterna (S)
S vill kombinera krafttag mot gängkriminalitet med sociala investeringar i utsatta områden. Partiet vill anställa fler poliser, förstärka socialtjänstens resurser och åtgärda utanförskapet som rekryterar unga till kriminalitet.
Moderaterna (M)
M vill ha hårdare straff, utökad kameraövervakning och effektivare utvisningslagstiftning. Partiet vill stärka polisens befogenheter och resurserna till åklagare och domstolar.
Sverigedemokraterna (SD)
SD kopplar brottsproblemen starkt till migrationspolitiken och vill ha en kraftig skärpning av utvisningsreglerna. Partiet vill öka polisens befogenheter, skärpa straffen för grovt våld och stärka brottsoffers rättigheter.
Vänsterpartiet (V)
V ser brottsligheten som ett symptom på socioekonomisk ojämlikhet. Partiet vill satsa på förebyggande arbete i skolan och socialtjänsten och är skeptiskt mot lagstiftning som riskerar att kränka civilrättsliga fri- och rättigheter.
Centerpartiet (C)
C vill ha hårdare tag mot gängkriminalitet kombinerat med förebyggande insatser. Partiet betonar att rättssäkerheten måste upprätthållas också när straffskärpningar genomförs.
Kristdemokraterna (KD)
KD vill skärpa straffen för grovt våld och vapenbrott, stärka polisen och motverka att unga rekryteras till kriminella gäng. Partiet vill stärka socialtjänstens möjligheter att ingripa tidigt.
Miljöpartiet (MP)
MP betonar förebyggande insatser mot ungdomskriminalitet och vill stärka socialtjänst och fritidsverksamhet i utsatta områden. Partiet är mer restriktivt till utökad övervakning och skärpta straff.
Liberalerna (L)
L vill stärka rättsväsendet med fler domare och åklagare och se till att straff verkställs fullt ut. Partiet stöder skärpta straff för återfallsförbrytare och utökad rätt till kameraövervakning på brottsdrabbade platser.
Migration — partiernas löften 2026
Migrationspolitiken har genomgått dramatiska förändringar sedan flyktingkrisen 2015. Sverige har gått från en av Europas mest generösa asylpolitiker till en av de mest restriktiva. Debattens tyngdpunkt har förskjutits till integration, återvandring och hur migrationssystemet ska utformas på längre sikt.
Socialdemokraterna (S)
S vill behålla de restriktioner som infördes efter 2015 och satsa på integration via arbete. Partiet vill att asylsystemet ska hanteras på EU-nivå och betonar att det krävs bättre system för att återvända dem vars asylansökan avslås.
Moderaterna (M)
M vill bibehålla och vid behov skärpa nuvarande restriktioner. Partiet vill stärka återvändandepolitiken, skärpa kraven för permanent uppehållstillstånd och göra det enklare att utvisa dem som begår brott.
Sverigedemokraterna (SD)
SD driver den mest restriktiva migrationspolitiken bland riksdagspartierna. Partiet vill kraftigt begränsa asylmottagandet, aktivt uppmuntra återvandring och stärka gränskontrollerna inom och utanför EU.
Vänsterpartiet (V)
V är det parti som tydligast kritiserar de nuvarande restriktionerna. Partiet vill ha mer human asylpolitik, stärka flyktingars rätt till familjeåterförening och avveckla de tillfälliga uppehållstillstånden.
Centerpartiet (C)
C är mer öppet för arbetskraftsinvandring än de flesta partier och vill underlätta för utländsk kompetens att etablera sig i Sverige. Partiet stöder asylsystem på EU-nivå men är kritiskt mot alltför restriktiva regler.
Kristdemokraterna (KD)
KD stöder nuvarande restriktioner och vill ha ett asylsystem som präglas av ordning och möjlighet att kontrollera inflödet. Partiet betonar att integration kräver tydligare krav på inlärning av svenska och egenförsörjning.
Miljöpartiet (MP)
MP driver en mer generös asylpolitik och kritiserar de restriktioner som infördes från 2015. Partiet vill återinföra permanenta uppehållstillstånd som norm och stärka möjligheterna till familjeåterförening.
Liberalerna (L)
L vill ha ett fungerande och rättssäkert asylsystem som hanteras på EU-nivå. Partiet stöder restriktioner men betonar vikten av att systemet är förutsägbart och rättvist, och vill underlätta för välutbildade att invandra.
Ta valkompassen och se vilket parti som passar dig
Svara på frågor om skola, sjukvård, ekonomi, klimat och migration. Du ser sedan vilket av riksdagspartiernas ståndpunkter som bäst matchar dina egna svar.
Ta valkompassenMer att utforska
Informationen baseras på partiernas officiella program och offentliga uttalanden per april 2026. Samtliga ståndpunkter presenteras utan politisk värdering och är partiernas egna positioner.