Landsbygdspolitik 2026 – partiernas ståndpunkter
Källa: Partiernas valmanifest och Landsbygdskommittén 2025 · Uppdaterad 2026-05-22
Bränsle- och bensinskatt
S vill behålla reduktionsplikten men är öppen för anpassningar för att inte slå för hårt mot landsbygden.
SD vill halvera bränsleskatten och avskaffa reduktionsplikten.
M har sänkt reduktionsplikten och vill fortsätta sänka drivmedelsskatterna.
V vill kompensera låginkomsttagare på landsbygden men inte sänka skatten generellt.
C vill sänka bränsleskatten och låta marknaden styra mer av klimatomställningen.
MP vill behålla höga bränsleskatterna men kompensera landsbygdsbor via bidrag.
KD vill sänka drivmedelsskatterna och ge landsbygdsbor kompensation.
L vill flytta klimatstyrning till utsläppshandel och sänka specifika bränsleskatterna.
Sjukvård och service på landsbygden
S vill ha lagstadgad rätt till vård nära hemmet och stoppa nedläggningar.
SD vill stoppa nedläggningar av sjukhus och vårdcentraler på landsbygden.
M satsar på digitala vårdlösningar och mobila team för att nå landsbygden.
V vill ta tillbaka kontrollen över vården nationellt och garantera service.
C vill ge kommunerna mer resurser och ansvar för lokal service och vård.
MP vill koppla samman digital service med hållbar mobilitet på landsbygden.
KD vill inrätta en 'närhetssjukvård' med mobila team och telemedicin.
L betonar digital tillgång till vård och utbildning som lösning för glesbygden.
Bredband och digital infrastruktur
S vill lagstifta om rätt till snabbt bredband och öka statliga bidrag till utbyggnad.
SD vill att staten tar ett större ansvar för bredbandsutbyggnad i glesbygd.
M vill ge marknaden mer utrymme men med statliga bidrag där marknaden inte räcker.
V vill göra snabbt bredband till en lagstadgad rättighet som el och vatten.
C vill stärka kommunala bredbandsnät och förenkla grävtillstånd.
MP vill kombinera bredbandsutbyggnad med grön energiinfrastruktur.
KD vill öka de statliga bredbandsbidragen och förenkla tillståndsprocesserna.
L betonar bredband som förutsättning för att hela landet ska leva.
Skolor och barnomsorg på landsbygden
S vill göra det svårare att lägga ner landsbygdsskolor och ge extra resurser.
SD vill att kommunerna ska ha rätt att hålla skolor öppna mot statligt stöd.
M vill underlätta för friskolor att etablera sig på landsbygden.
V vill ha statlig garanti för skola inom rimligt avstånd för alla barn.
C vill ge kommunerna mer pengar och frihet att organisera skolan lokalt.
MP vill ha statliga medel till landsbygdsskolor kopplat till miljöprofilering.
KD vill att familjer på landsbygden ska ha reella alternativ för sina barn.
L vill säkerställa att barn på landsbygden har tillgång till hög utbildningskvalitet.
Vanliga frågor om partierna och landsbygdspolitik
Hur stor andel av Sveriges befolkning bor på landsbygden?
Ungefär 13 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden, men landsbygden täcker ca 90 procent av landets yta. Urbaniseringstrenden har accelererat sedan 1990-talet.
Vilka partier är mest positiva till landsbygdsborna?
C och SD profilerar sig starkast på landsbygdsfrågor. C har historiskt haft starka band till lantbrukare och landsbygdsbefolkning, medan SD har vuxit kraftigt i glesbygdsområden under 2010- och 2020-talen.
Varför har bensinpriset blivit en landsbygdsfråga?
På landsbygden saknas kollektivtrafik, och bilen är ett nödvändigt transportmedel. Höga bränslepriser drabbar därför landsbygdsbor proportionellt hårdare än stadsbor som kan cykla eller ta buss.