Psykisk ohälsa – vad lovar partierna 2026?
Källa: Partiernas valmanifest 2026 · Uppdaterad 2026-05-22
Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
Socialdemokraterna vill öka statsbidragen till BUP och korta köerna med nationella insatser.
Sverigedemokraterna vill effektivisera BUP-vården genom tydligare krav och uppföljning.
Moderaterna betonar valfrihet och möjlighet att välja privata vårdgivare inom BUP.
Vänsterpartiet vill kraftigt öka anslaget till offentlig BUP och anställa fler psykologer.
Centerpartiet vill ge kommunerna mer ansvar och resurser för ungas psykiska hälsa.
Miljöpartiet prioriterar förebyggande insatser i skolan och tidiga interventioner.
Kristdemokraterna vill stärka familjernas roll i barns psykiska hälsa och öka BUP-resurser.
Liberalerna satsar på evidensbaserade metoder och snabba insatser via BUP.
Elevhälsa i skolan
S vill lagstifta om miniminivåer för elevhälsopersonal per elev.
SD menar att studiero och ordning är grunden för god psykisk hälsa i skolan.
M vill ställa krav på skolornas elevhälsoarbete och följa upp resultat.
V vill tredubbla antalet skolkuratorer och psykologer i offentliga skolor.
C vill stärka det kommunala självstyret i elevhälsan.
MP vill göra psykisk hälsa till ett eget ämne och stärka skolhälsovården.
KD lyfter värdegrunds- och livskunskapsundervisning för att stärka elevers resiliens.
L vill att skolan ska ha tydliga protokoll för tidig identifiering av psykisk ohälsa.
Primärvård och första linjen
S vill att alla vårdcentraler ska ha psykologkompetens tillgänglig.
SD stödjer nära vård-reformen och vill förstärka primärvårdens psykiatrikompetens.
M vill öppna för fler privata psykologmottagningar inom LOV.
V vill göra psykologbesök avgiftsfria inom primärvården.
C:s husläkarreform inkluderar psykisk hälsa som kärnuppdrag.
MP vill integrera psykisk och fysisk hälsovård bättre på vårdcentraler.
KD vill att patienter ska kunna lista sig direkt hos psykolog.
L vill säkerställa tillgång till KBT via primärvården i hela landet.
Förebyggande arbete
S vill sätta upp nationella folkhälsomål med fokus på psykisk hälsa.
SD lyfter migration och social otrygghet som orsaker och vill adressera dessa.
M betonar individens ansvar och vill minska överkonsumtion av sociala medier.
V vill ta tag i strukturella orsaker: ekonomisk stress, bostadsbrist och arbetsvillkor.
C lyfter ensamhet på landsbygden och vill satsa på mötesplatser.
MP menar att naturkontakt och klimatangst är viktiga faktorer att adressera.
KD vill stärka civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet.
L vill satsa på forskning om förebyggande insatser och evidensbaserade metoder.
Vanliga frågor om partierna och psykisk ohälsa
Hur vanlig är psykisk ohälsa bland unga i Sverige?
Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar omkring 30% av unga vuxna (16–29 år) nedsatt psykiskt välbefinnande. Antalet som söker hjälp för ångest och depression har fördubblats sedan 2010.
Vad skiljer partierna mest åt i synen på psykisk ohälsa?
Den viktigaste skiljelinjen är privat vs offentlig lösning: högerpartierna (M, L, KD) betonar valfrihet och privata alternativ, medan vänsterpartierna (S, V, MP) vill bygga ut den offentliga vården. SD har en unik ståndpunkt med fokus på migration som bakomliggande orsak.
Hur lång är kötiden till BUP?
Kötiderna varierar kraftigt. Enligt SKR väntar omkring 30% av unga mer än 30 dagar på ett första besök inom BUP, trots att lagstadgad garanti är 30 dagar.
Vad är 'första linjen' inom psykisk hälsa?
Första linjen syftar på lättillgänglig hjälp vid lindriga till medelsvåra psykiska besvär — via vårdcentral, ungdomsmottagning eller kommunal hälsovård — utan remiss till specialistpsykiatrin.