Valkoll 2026-- till valdagen

Psykisk ohälsa – vad lovar partierna 2026?

Källa: Partiernas valmanifest 2026 · Uppdaterad 2026-05-22

Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)

SUtöka BUP

Socialdemokraterna vill öka statsbidragen till BUP och korta köerna med nationella insatser.

SDEffektivisera

Sverigedemokraterna vill effektivisera BUP-vården genom tydligare krav och uppföljning.

MValfrihet

Moderaterna betonar valfrihet och möjlighet att välja privata vårdgivare inom BUP.

VStärkt offentlig BUP

Vänsterpartiet vill kraftigt öka anslaget till offentlig BUP och anställa fler psykologer.

CDecentralisera

Centerpartiet vill ge kommunerna mer ansvar och resurser för ungas psykiska hälsa.

MPFörebyggande

Miljöpartiet prioriterar förebyggande insatser i skolan och tidiga interventioner.

KDFamiljen central

Kristdemokraterna vill stärka familjernas roll i barns psykiska hälsa och öka BUP-resurser.

LKunskapsbaserad

Liberalerna satsar på evidensbaserade metoder och snabba insatser via BUP.

Elevhälsa i skolan

SFler kuratorer

S vill lagstifta om miniminivåer för elevhälsopersonal per elev.

SDOrdning prioritet

SD menar att studiero och ordning är grunden för god psykisk hälsa i skolan.

MKvalitetskrav

M vill ställa krav på skolornas elevhälsoarbete och följa upp resultat.

VKraftig utbyggnad

V vill tredubbla antalet skolkuratorer och psykologer i offentliga skolor.

CKommunalt ansvar

C vill stärka det kommunala självstyret i elevhälsan.

MPHälsofrämjande skola

MP vill göra psykisk hälsa till ett eget ämne och stärka skolhälsovården.

KDVärdegrund

KD lyfter värdegrunds- och livskunskapsundervisning för att stärka elevers resiliens.

LTidig identifiering

L vill att skolan ska ha tydliga protokoll för tidig identifiering av psykisk ohälsa.

Primärvård och första linjen

SStärk vårdcentralerna

S vill att alla vårdcentraler ska ha psykologkompetens tillgänglig.

SDNära vård

SD stödjer nära vård-reformen och vill förstärka primärvårdens psykiatrikompetens.

MPrivata alternativ

M vill öppna för fler privata psykologmottagningar inom LOV.

VAvgiftsfri psykologhjälp

V vill göra psykologbesök avgiftsfria inom primärvården.

CHusläkarreform

C:s husläkarreform inkluderar psykisk hälsa som kärnuppdrag.

MPIntegrerad vård

MP vill integrera psykisk och fysisk hälsovård bättre på vårdcentraler.

KDListning på psykolog

KD vill att patienter ska kunna lista sig direkt hos psykolog.

LKBT-tillgång

L vill säkerställa tillgång till KBT via primärvården i hela landet.

Förebyggande arbete

SFolkhälsomål

S vill sätta upp nationella folkhälsomål med fokus på psykisk hälsa.

SDSociala orsaker

SD lyfter migration och social otrygghet som orsaker och vill adressera dessa.

MIndividens ansvar

M betonar individens ansvar och vill minska överkonsumtion av sociala medier.

VStrukturella insatser

V vill ta tag i strukturella orsaker: ekonomisk stress, bostadsbrist och arbetsvillkor.

CLandsbygdsfokus

C lyfter ensamhet på landsbygden och vill satsa på mötesplatser.

MPNatur och miljö

MP menar att naturkontakt och klimatangst är viktiga faktorer att adressera.

KDGemenskap

KD vill stärka civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet.

LForskning

L vill satsa på forskning om förebyggande insatser och evidensbaserade metoder.

Vanliga frågor om partierna och psykisk ohälsa

Hur vanlig är psykisk ohälsa bland unga i Sverige?

Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar omkring 30% av unga vuxna (16–29 år) nedsatt psykiskt välbefinnande. Antalet som söker hjälp för ångest och depression har fördubblats sedan 2010.

Vad skiljer partierna mest åt i synen på psykisk ohälsa?

Den viktigaste skiljelinjen är privat vs offentlig lösning: högerpartierna (M, L, KD) betonar valfrihet och privata alternativ, medan vänsterpartierna (S, V, MP) vill bygga ut den offentliga vården. SD har en unik ståndpunkt med fokus på migration som bakomliggande orsak.

Hur lång är kötiden till BUP?

Kötiderna varierar kraftigt. Enligt SKR väntar omkring 30% av unga mer än 30 dagar på ett första besök inom BUP, trots att lagstadgad garanti är 30 dagar.

Vad är 'första linjen' inom psykisk hälsa?

Första linjen syftar på lättillgänglig hjälp vid lindriga till medelsvåra psykiska besvär — via vårdcentral, ungdomsmottagning eller kommunal hälsovård — utan remiss till specialistpsykiatrin.